Berättelsen om en kjol

2007 reste jag med mina föräldrar till London för en weekend-vi besökte Notting Hill och där fann jag vad som visade sig vara en långvarig kärlek. En kjol. Den var sådär fulsnygg hopsydd med olika tyglappar med text och bilder med tydlig vänsterpropaganda (men även döskallar och en vespa). Jag köpte den och tänkte inte mer på det.

Väl hemma i Linköping en solig vårdag bar jag denna kjol och blev omringad av stor hop kinesiska turister. De skrattade, fotade och filmade och alla skulle posera med mig. Jaha tänkte jag, vilken uppståndelse för en liten kjol.

Jag flyttar till Malmö och arbetar för Greenpeace, tänker inte så mkt på det men sätter på mig kjolen för en arbetsdag i solen. Blir utskälld av en man på stan för att jag strider mot Greenpeace ”icke-politiska” stadgar. Detta är självklart sant så jag bar den givetvis inte mer på jobbet. Ännu en gång sånt liv för en lite kjol.

När jag nu startat en second-handbutik klurar jag mycket på min inriktning och hur jag vill en kund ska känna sig när hen lämnar butiken. Lite ny, glad, självsäker och med kläder som väcker känslor.

Tack kjolen för alla minnen du gett mig 💜

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *